Hitan och ditan

I en av de senaste opinionsundersökningen fick Feministiskt Initiativ mindre än 0,1 procent. Nästan ingen vet vad deras företrädare efter Gudrun Schyman heter och vi är nog många som inte kan namnge tre personer i partiet (utan att räkna in avhoppare), men då och då presenteras de som ett seriöst parti, så låt oss därför titta på deras ekonomiska politik.

På sin hemsida anger FI 100 skäl attrösta på dem. Detta är uppenbart skrivet inför valet 2018, men eftersom det ligger ute får vi väl förutsätta att det är aktuella förslag, så låt mig presentera de tio galnaste FI-idéerna ur ett ekonomiperspektiv. Plats 10:

För avgiftsfri kollektivtrafik för alla, i hela landet (förslag nr 8)

Skönt att de inte skrev ”gratis” så slipper jag dampa på det. ”Man kan räkna på hitan och ditan” sa dåvarande partiledaren Gudrun Schyman när hon fick en ekonomifråga i Ekots Lördagsintervju (varför i all världen hon blivit inbjuden dit!), men det blir snabbt uppenbart att de mest räknar på ”hitan”. Så gott som alla förslag kostar och nästan inga ger pengar. Norrlandskommuner med långa avstånd ska alltså köra runt folk, inte subventionerat utan helt utan ersättning. Det skulle kanske funka om de tjänade in det någon annanstans, men här är det ”allt åt alla” som gäller.

För att bostäder med rimliga hyror måste prioriteras (förslag nr 41)

Feministerna vill sänka hyrorna så att alla har råd med en bra bostad, barnfamiljer får under inga omständigheter vräkas, så de kan alltså välja ifall de vill betala hyra eller köpa något annat för pengarna. Men även utan det tillägget betyder förslaget mindre pengar till välfärd eftersom bostadsbolagen i många fall är kommunala.

För att vi vill slopa avdrag och skattelättnader som gynnar dem som redan har mycket (förslag nr 19)

Det som avses är ”pengar som går till RUT- och ROT-avdrag, ränteavdrag och jobbskatteavdrag” och där får jag ge dem ett rätt, ränteavdraget borde ha plockats bort för länge sedan. RUT- och ROT-avdrag ger däremot avkastning i form av ökat skatteuttag. Klart att man kan ta bort dem ändå, men när majoriteten av ens förslag kostar massor ska man kanske vara lite försiktig med att slakta fungerande reformer av ren princip.

Feministisk snöröjning då?

För att vi vill ställa om skogsbruket (förslag 48)

Kan FI något om skogsbruk, kanske ni undrar. Svaret är nej. Man vill t ex förbjuda kalhyggen, förmodligen i någon romantisk Åsa-Nisse-dröm om manuell avverkning och timmertransporter med häst. Det moderna skogsbruket ser inte riktigt ut så och än värre blir det när de skriver: ”Staten ska ta ett större ansvar för att bruka skogen på ett hållbart och långsiktigt sätt.” Staten och bästa kompisen Kyrkan äger visserligen mycket skog, men fyra femtedelar av den svenska skogen är privatägd. Ska staten in och härja där och till vilken nytta?

För att det inte går att dutta i klimatpolitiken (förslag nr 4)

”Vi vill se avgiftsfri kollektivtrafik, köttskatt och sluta se BNP-tillväxt som överordnat mål för svensk politik.” Japp, det står helt klart att FI inte är ett parti som räknar som andra. Pengar är inget problem och om debet och kredit inte går ihop jämnar man ut det med floskler.

För att säkra HBTQ-rättigheter (förslag nr 71)

En av partiets två kärnfrågor som tycks få hur mycket utrymme som helst. Jag trodde i min enfald att vi redan hade diskrimineringslagar som garanterar ovannämnda bokstäver och några till minst lika stora rättigheter som alla andra, men tydligen inte. De ska ha ännu mer rätt och det vill man göra genom att HBTQ-certifiera offentlig sektor. Oklart vad som blir bättre av det, men att det är svindyrt är däremot ställt bortom allt tvivel.

För amnesti och permanenta uppehållstillstånd (förslag nr 7)

Invandring, den andra kärnfrågan. Här vill man ”återinföra permanenta uppehållstillstånd som norm, stärka rätten till familjeåterförening samt säkerställa fler gruppers och personers säkerhet och trygghet genom att fler asylskäl inbegrips”. Jag kan inte tolka FI:s uttalanden på migrationsområdet (som återkommer i punkt efter punkt) på annat sätt än att de i praktiken vill ha helt fri invandring. Kostnad? Oändlig!

För att demokratisera ekonomin och företagande (förslag 81)

Kanske inte den dyraste punkten, men möjligen den farligaste. Detta ”demokratiserade företagande” ska nämligen ske genom att kasta pengar ”på socialt och miljömässigt hållbara företag, underlätta för medarbetarägda företag, medlemsägda banker och för företagande med socialt ansvar”. Eller sammanfattat: krossa den fria marknaden. Genom att sponsra affärsidéer som inte håller på egna meriter saboterar man effektivt även de företag som hade lyckats under rättvisa förutsättningar. Det här är en av grundorsakerna till att socialism aldrig fungerat. Att man döper om ideologin till feminism gör i det avseendet ingen skillnad.

För att vi har reformen som tar oss till 6 timmars arbetsdag (förslag nr 6)

Nej, det har ni verkligen inte! Ni har några spridda idéer som – när riktiga ekonomer räknat på det – kommer att kosta mellan 250 och 300 miljarder. Vad ska finansiera det, grön skatteväxling?!

För en skattepolitik som ökar skatt på ägande och finansiella transaktioner istället för på arbete (förslag nr 34)

Jag tänkte att jag skulle avsluta med det allra galnaste, men det är så mycket att välja på. Den här punkten tycker jag ändå på ett fint sätt sammanfattar varför dessa personer inte ens skulle kunna driva ett föräldrakooperativ eller ideell förening, än mindre ett land. De vill motverka konsumtion, stimulera arbetsinkomster, men beskatta ägande. Är det fler än jag som inte får ihop den ekvationen? Varför ska vi jobba om vi varken får konsumera eller behålla pengarna? Vad ska folk göra med sina pengar (om de trots er politik skulle få några över), elda upp dem?

Som sagt, en majoritet av de 100 förslagen kostar pengar och var ska de tas ifrån? Att lägga ner försvaret kan knappast finansiera alla reformer de vill införa. Sedan ska vi inte glömma alla knäppistankar som inte har med pengar att göra. Mer sexualundervisning med ”utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv”, ökad demokrati genom att sluta bevaka territoriella gränser och vad i all sin dagar innebär feministisk miljöpolitik?!

Jag vill ändå inte kalla Feministiskt Initiativ för idioter utan föredrar att låna deras eget uttryck från förslag nr 9: De är människor med normbrytande funktionalitet.